Maja

Projektarbete - Blogg 11.

Fölvisning!

Skrivet 29/8-08
Igår var det så dags för fölvisning! I förrgår hämtade jag och Karin hästarna från betet och körde upp dem till ridskolan och igår var det full rulle för att få dem iordning inför Wången. :) Jag delar upp bloggen lite i olika ämnen som vi gjorde som är viktiga så är det lite lättare att läsa. :)

Lastning 1.
När vi lastade dem på betet var Konjack jätteduktig! Han gick rakt in och ställde sig så snällt och väntade, men Kandi tjafsade ju såklart och skulle inte gå in... Då kom Karin på en jättebra grej, leda upp henne en liten bit och sedan backa ut, och det gick jättebra! Efter bara ett par försök så traskade hon upp jättesnällt och ställde sig bredvid Konjack och väntade på att vi skulle stänga rampen. Men sen när vi hade kommit upp till ridskolan och de fällde ner rampen så var hon påväg ut direkt, satte sig i princip på bandet som vi hade satt för flera gånger innan hon insåg att hon inte kom ut... Dumma häst.. Men liten var jättesnäll som alltid! :)
Nya grannar
Fick låna boxen längst in i hörnet med Marina och Camino som enda grannar så det funkade jättebra. Konjack och Camino nosade påvarandra över mellanväggen (ett under att de ens nådde upp) och de kände nog igen varandra.
Igår åkte jag upp så jag var där runt 08.15. Natten verkade ha gått bra, liten såg ut att vara väl utvilad inför dagens prövningar.
Utan mamma!
När jag kommit upp och kollat läget tog jag ut mamma häst på gången för lite frisering. Det var första gången som Konjack var själv inne i boxen, och han var jättesnäll! Han var lite orolig första tio minuterna, men sen lugnade han ner sig. Kandi stod och spände upp sig som en riktig spännishäst på gången för att försöka se honom, men hon lugnade ner sig hon också efter en stund. :)
Första verkningen!
När klockan var runt nio kom Lena upp till stallet för första verkningen ever! Kand var först på tur, jättesnäll som vanligt, aldrig några problem med hovarna på henne. :) Sen var det litens tur, och då tog vi ut honom i gången och lät honom stå först bredvid men sen framför mammsen. Det var verkligen över förväntan! Jag har egentligen bara kratsat hovarna riktigt ordentligt på honom en gång, så när Lena kom och klippte och raspade var det ju självklart lite läskigt, men han tog det rikrigt coolt. Hoppade lite i början, men när han upptäckte att LEna inte släppte taget så ställde han sig bara och väntade. Supersnäll! När Lena bytte ben så blev det lite hopping igen, men han var vekrligen jätteduktig - trodde aldrig att det skulle gå så pass bra faktiskt.. :)
Dusch!
Efter lunch var det dags för ännu mer smorning! Första gången som Konjack fick se duschspiltan var när vi spolade benen på Kandi en gång för hundra år sedan, och då tyckte han att det var otroligt obehagligt att få vatten på benen! Så när vi nu skulle duscha både honom och Kandi var jag faktiskt väldigt nervös. Men jag ställde Kandi i spolspiltan och band fast Konjack i väggen bredvid och började, och tänk att han brydde sig inte alls om vattnet som kom farande från Kandi! Helt cool var han! Om mammsen säger jag inget för hon är alltid så snäll.. ^^
Men när det var Konjacks tur var det lite läskigare. Han tycker inte alls om gallret som är mitt i golvet och ville helst stå så långt ifrån det som möjligt, därför ställde vi Kandi som en slags vägg för att han inte skulle kunna gå runt. I början tyckte han att det var jättehemskt! Började på ryggen och lät honom vänja sig vid tanken att det regnade inomhus, men han tyckte det var jättehemskt. Istället flyttade jag då ner till benen och gjorde som på vilken vuxn häst som helst, började nerifrån och arbetade mig uppåt, och det gick helt otroigt bra! Han stod helt stilla och gömde huvudet i Ulis arm, men rörde inte en min en enda gång som klargjordeatt han tänkte ställa till en scen! Helt underbar var han! Finns betydligt fler vuxna hästar som skulle varit betydligt värre! Är så stolt över min lilla.. ^^ Särskilt efter att ha försökt hjälpa Karin med sina två - vilket inte alls var lika kul.. Camino slet sönder två grimmor och det slutade med att han kom lös, så det var inte så mycket annat att göra än att ge upp vad det gällde honom. Det gör mig ännu stoltare över min lilla ängel! ^^
Frisering!
Efter duschen fick liten ta en paus på ett par timmar under vilka vi försökte duscha Karins hästar och åt lunch. Men nnan lunchen gav jag mig på att fläta Kandis man också. Hon var färdigryckt och fin, och det kändes väldigt ovant att se henne med så kort man! Men medan jag stod på en stol och flätade 15 små jämna flätor låg liten och sov bredvid, så det funkade jättebra. :) Under tiden försökte Karin rycka Ina samtidigt som Camino sprang omkring i boxen och gjorde allt för att komma undan henne...
Efter lunch var det dags att ge sig på en liten lurvig fölman! Första gången Konjack fick stå på gången var hemma i stallet, i en trång gång där han knappt kunde vända sig om (om han ens kunde det). Därför var jag lite spänd på hur han skulle reagera när det var så mycket svängutrymme. Första försöket ställde vi Kandi mitt emot honom så att de såg varandra. Han var hur snäll som helst, stod helt stilla och bara tittade. Jag tror inte han flyttade en enda hov ens en gång! Men Kandi var desto mer stressad och stod faktiskt och reste sig i ren förtvivlan över att det var hästar mellan henne och Konjack (som förvisso stod i boxarna på sidorna bakom lås och bom). Så jag fick helt enkelt ställa in henne igen.. När hon gick förbi Konjack blev han lite orolig, men när hon stack ut huvudet över dörren och nosade på honom lugnade han sig direkt. Sen stod hon och åt och han blev friserad - helt utan ett enda ljud från någon av dem! Han blev knoppad med sju små söta (hyfsat misslyckade) knoppar, och han var betydligt duktigare än majoriteten vuxna hästar som stod på gången samtidigt. Han såg väldigt liten ut i jämförelse med de andra... ;) Senare fick de byta plats vilket också det gick bra. För att redogöra över mina känslor så skakade jag så mycket i hela kroppen när klockan började närma sig avfärd så jag kunde inte knoppa.. Alla de 15 flätorna reducerades till 11 så det blev lite lättare, men när Märeta kom upp lät jag henne ta över. Istället lastade vi (jag och mina änglar till hjälpredor Emma och Ewe <3) in allt i transporten och gjorde klart för avfärd.
Lastning 2.
Det är inte speciellt svårt att vara stolt när man går ut ur ett stall med två otroligt välputsade hästar fördiga för visning. Med mamma häst i spetsen gick vi ut ur stallet, och liten följde efter med ovanligt snabba kliv (vilket han iofs haft hela morgonen). Men just som vi skulle lasta kom gymnasieeleverna tillbaka från sin ridtur så vi väntade lite. Kandi blir alltid stressad när det är lastning som gäller, och i vanliga fall skulle hon ha sprungit av rampen flera gånger om man inte var tillräckligt snabb att följamed henne in. Men nu när hon var knoppad och hade transprtskydd och fleecetäcke förstod hon nog att hon var påväg till något speciellt. Så jag ledde (= blev nästan släpad framåt av) henne ett varv runt hela ekipaget medan vi väntade på att alla elever skulle försvinna av stallplanen. När den sista hästen gått in i stallet lastade vi Konjack (som vanligt utan problem!) och sen mamma häst som också gick upp helt utan problem. Stängde rampen och satte av på Konjacks hittills längsta resa.
Framme!
Framme på Wången var jag så nervös att jag hällt i mig en halvliter vatten på vägen vilket resulterade i ett akut toalettbesök det första som hände. Sedan anmälde vi oss i sekteratiatet och lastade ur hästarna. Gick som alltid jättebra. ^^ Hittade våran box (hörnbox närmast dörren) och gav dem lite hö att tugga på medan vi tog oss en snabbfika innan alltihopa skulle börja.
Innan det var dags för själva visningen blev Kandi mätt, 157 cm hög och hade därmed ynka 2cm tillgodo för att ens få lov att bli stamboksförd (lägsta tillåtna är 155cm) och hade alltså krympt 4 cm från sina ursprungliga 161. :p
In i ringen...
En smart genväg genom stallet tog oss direkt utanför ridhusets ingång, så vi ställde oss där med hästarna och väntade. Det hela blev försenat 10 minuter, men det gjorde ingenting för både hästarna var så duktiga som de bara kunde bli. :) Både två stod och vilade ett bakben och tittade bara lite lojt omkring sig.
När det så var dags hade jag hunnit bli ännu nervösare, rättat till grimskaftet säkert tusen gånger och försökt intala mig själv att jag visste vad jag gav mig in på, men allt försvann när dörrarna öppnades - som på vilken annan tävling som helst! Och skönt var väl det... Vi fick börja med att gå in och ställa upp oss framför domaren. De skrev på sina papper och sen fick vi springa lite med hästarna. Först i skritt, sen i trav. Visade som vid vilken annan häst-vid-hand som helst vilket gick superbra, det känns ju bra inför hästskötarexamen. Jag ledde Kandi och Märeta Konjack så det var lite svårt att se hur det gick. Men vad jag såg och har hört så skötte han sig exemplariskt! Nästa steg var att släppa Konjack och springa ett varv med Kandi så att han fick visa upp sig ordentligt i trav, och sen släppte vi Kandi också för att visa galoppen. Jag trodde att mamma häst skulle vara alldeles uppe i hejsan men hon travade så lugnt där och visade upp sig otroligt snygga ökade trav, men vi fick jaga på dem ganska bra för att hon skulle fatta galopp. Men lite galopp blev det och det verkade vara nog för domarna också. Så vi fångade in mina skyddslingar igen och så var det dags för visning av mamma. Uppställning, granskning. Visa i skritt och trav. Upptällning, granskning. Sen fick vi höra domarens omdömen som sades ut i högtalarna. Han tyckte att Konjack var lite tunn och outvecklad och menade på att eftersom Kandi var så pass rund så hade hon nog givit för lite di, men angående det så säger jag SKITSNACK och skyller på Red Rose som inte kan låta min flicka vara ifred. Vidare tyckte han att det verkade vara en trevlig fölunge och gav honom hyfsade poäng. 7-7-8-7-7-6=42p fick han och blev därmed en klass II. Kandi blev stamboksförd med goda omdömen tycker jag och med avelsvärdebokstav B. Inte de högsta poängen han kunde ha fått, men jag är så otroligt nöjd med min bebis ändå, för jämför man med alla föl på hela visningen så var det ingen som var lika snäll som Konjack - inte en enda en - och det väger betydligt tyngre i mina ögon än att ha en häst som sliter sönder grimmor, hur höga poäng de än får. Karins blev tvåa - grattis!
Priserna var två jättefina rosetter, en medalj och en säck med dyrt kvalitetsfoder så jag är himla glad! ^^
Lastning 3.
Sista lastningen inför hemvägen gick nästan ännu bättre än de förra. Liten trasade på som ingenting med bara lite styrhjälp och sen gick Kandi också på utan att ens se sig om. Så man kan ju säga att hela detta äventyr varit otroligt bra träning på alla sätt och vis! Lika lugn och fin hemresa som ditresa. :)
Hemma!
Väl hemma tog vi ur knopparna på hästarna i transporten innan vi lastade ur. De blev ena riktiga krulltottar.. ;) Sista biten in i hagen också fick de äntligen semester. Och en stoltare hästägare än mig får man faktiskt leta branog länge för att hitta!

Sammanlagt har allt detta inklusive bloggskrivandet tagit mig ca 15 timmar, vilket gör min sammanlagda projektarbetstid till 38,5 timmar. :)

So long! ^^